The CBB

Discuss constructed languages, cultures, worlds, related sciences and much more!
It is currently Thu 23 Mar 2017, 01:13

All times are UTC + 1 hour




Post new topic Reply to topic  [ 63 posts ]  Go to page Previous  1, 2, 3, 4
Author Message
PostPosted: Tue 28 Feb 2017, 22:56 
sinic
sinic

Joined: Fri 15 Nov 2013, 13:10
Posts: 383
Location: Sweden
メタ情報 wrote:
Det finns ju andra exempel, t. ex. *mannaz -> /mân:/ (öppet a eller ä) men *sanþaz -> /san:/ (mörkt a) og *þunnuz -> /tun:/ men *sunþanē -> /sön:a/ og *munþaz -> /mön:/ eller /môn:/. Notera dock *tanþs -> /tân:/ og *brunnaz (?) -> /brön:/. Hur skulle ni förklara de här mönstren? De här skillnaderna mellan â og a, u og ö finns inte i de här orden i målen norröver utan där rimmar de.
Det finns ju exempel där svenskan skenbart har bevarat urgermanskt *nþ som nd. Ett exempel är just tand. Detta d brukar dock förklaras med att det "är bildad efter pl.-formen, som har d-inskott mellan nn o. r i ett ä. (icke anträffat) tænnr (jfr KIND, sbst.2)" (SAOB).

Tittar man i SAOB hittar man många äldre belägg för variantformer med nd för andra ord, ex:
mund (mun)
sundan, söndan, sÿndan (sunnan)
sand-, fsv. sander (sann)

Kanske finns det en liknande förklaring här?


Top
 Profile  
 
PostPosted: Thu 16 Mar 2017, 14:29 
hieroglyphic
hieroglyphic
User avatar

Joined: Sat 03 Jan 2015, 03:43
Posts: 42
HinGambleGoth wrote:
Om mönstret är så pass gammalt så att det är en direkt reflex istället för något sekundärt så kan det vara kopplat till konsonantkvalitet i fornspråket.

Det är ganska vedertaget att de germanska fornspråken troligtvis hade någon form av sekundär artikulation med de flesta konsonanter. Det kan vara så att långt och kort n hade olika kvalitet (t.ex palatalisering) liksom hur långt och kort l bevisligen hade det med tanke på reflexerna i dotterspråken. Finns inte retroflexa konsonanter också med oväntad distribution i flera folkmål i Norrland?

De forngermanska konsonanternas artikulation har spelat en ganska viktig roll på vokalernas utveckling, finns gott om exempel i hela språkfamiljen, monodiftongering vid dentaler i fornhögtyska, brytning efter /x w r l/ i fornengelska (liksom forndanska) och många fler exempel.

Man kan tänka sig att urgermanskans dentala konsonanter i själva verket var starkt alveolara, nästan retroflexa, och att likvidorna hade stark velarisering, de långa konsonanterna hade kanske "tunnare" uttal.
Intressant. Retroflexa konsonanter i västerbottniskan förekommer ganska regelbundet efter etymologin, dvs där tjockt l eller r står före n, s, d eller t, men det som är svårt att sätta regel på är när rn (i umemålet) uttalas som nn som i tjänn/tjärn og hjänna/hjärna, smaning/smorning (vokal förlängd framför -ing) men inte i härn eller stjärn. Men fno [ɫd], [ɫft], [ɫs] osv leder som regel till [ʈ], [ʈh], [ʂ] etc. Det finns inget mål som inte har [ʂ] i hals og fors, og [ɳ] i korn og aln. Ibland finns det undantag i kalixmålen t. ex. [elstcin] snarare än [eʂ(tc)in] (fno elskʀ) påminnande om finska målen.

Hvad jag förstår är det ungefär likadant med jämtskan, förutom att de inte har något kaosmål som kalixmålen (eller?). Det heter väl bjänn på jämtska men fåʂʂ, håʂʂ, bôɖɖ osv väldigt regelbundet.

Jo jag har ju tänkt att uttal som västerbottniska [ʂ] i [ʂw] (fno /sv/) måste ha sin grund i nåt annat än ett vanligt tunt s.

Ephraim wrote:
Det finns ju exempel där svenskan skenbart har bevarat urgermanskt *nþ som nd. Ett exempel är just tand. Detta d brukar dock förklaras med att det "är bildad efter pl.-formen, som har d-inskott mellan nn o. r i ett ä. (icke anträffat) tænnr (jfr KIND, sbst.2)" (SAOB).

Tittar man i SAOB hittar man många äldre belägg för variantformer med nd för andra ord, ex:
mund (mun)
sundan, söndan, sÿndan (sunnan)
sand-, fsv. sander (sann)

Kanske finns det en liknande förklaring här?
Det skulle i så fall vara det är frågan om då, inte nd, då nd som regel förekommer etymologiskt konsekvent. Men om det är fri variation det är frågan om, kan man fråga sig varför både jämtskan og västerbottniskan har just mônn og tunn (visst heter det så på jämtska?). Nu vet jag inte hur många ord det mönstret gäller, men de två verkar i alla fall stämma överens. Andra ord som meyr/maur og reyn/raun verkar ju variera en del, så då borde väl /nn også göra det kan jag tycka, om det alltså har funnits variation bakom de formerna også.

Men det känns som att man ser ett mönster när man jämför med andra språk.

*grannaz
vb grænn
lty grann

*mannaz
vb mænn
fht man
mlt man
lty mann

*þunnuz
vb tunn
fht dunni
mlt dünni
lty dünn

*sanþaz
vb sann
fht sand

*munþaz
vb mônn
mlt munt, mont
lty Mund

*sunþanē
vb sönna
fht sundan, sundana

*kunþaz
vb -kån -kônn-
fht kund


Top
 Profile  
 
PostPosted: Fri 17 Mar 2017, 21:34 
sinic
sinic
User avatar

Joined: Tue 01 Jul 2014, 04:29
Posts: 447
Location: gøtalandum
メタ情報 wrote:
Jo jag har ju tänkt att uttal som västerbottniska [ʂ] i [ʂw] (fno /sv/) måste ha sin grund i nåt annat än ett vanligt tunt s.


Det är uppenbart att det ursprungliga indoeuropeiska s:et var tjockare än det i modern svenska,tyska och franska mfl vars realisering har påverkats när nya s-liknande ljud bildades ur /t/ och /k/. Både medelhögtyska och fornfranska hade en tydlig kontrast mellan nedärvt /s/ och de sekundära affrikatorna/frikativorna.

Jämför hur /s/ realiseras i grekiska, danska och isländska, språk som inte har genomgått samma utveckling.

Gällande [ʂw] i västerbottniska så är det nog ungefär samma sak som i högtyska, att det tjockare s-ljudet har bevarats i den ställningen.

http://www.vr-elibrary.de/doi/abs/10.13 ... MxHG281_IU

メタ情報 wrote:
Men det känns som att man ser ett mönster när man jämför med andra språk.


Det kan vara så att det långa n:et var palataliserat tidigare liksom i tröndska och jyska och att det har påverkat rotvokalen.

_________________
[:D] :se-og: :fi-al2: :swe:
[:)] :nor: :usa: :uk:
:wat: :dan: :se-sk2: :eng:
[B)] Image Image :deu:


Top
 Profile  
 
Display posts from previous:  Sort by  
Post new topic Reply to topic  [ 63 posts ]  Go to page Previous  1, 2, 3, 4

All times are UTC + 1 hour


Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest


You cannot post new topics in this forum
You cannot reply to topics in this forum
You cannot edit your posts in this forum
You cannot delete your posts in this forum

Search for:
Jump to:  
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Americanized by Maël Soucaze.