New CBB

Ja, jag antar att det är dags för mig att starta en tråd också. Notera att allt i den här tråden är idéer och det mesta kommer eller kan ändras i framtiden. Kommentarer eller rättningar är mer än välkomna, hur elaka de än må vara .
Jag ber om ursäkt för att eventuellt ha snott Aszevs upplägg lite för mycket.


Den bjarmländska flaggan.

Idag talas det bjarmländska språket av ca. 100 000 människor runt vita havets kust, i ett område känt som bjarmland. Innan bjarmerna nådde vita havet lämnade de spår efter sig vid odegasjön, men inte ladogasjön där de troligtvis anlände någon gång under det tidiga 900-talet. De flesta tror dock att bjarmerna faktiskt lämnade spår ifrån sig vid ladogasjön, men att de runstenar som restes där har förstörts någon gång under medeltiden.

Bjarmländska klassas som ett östnordiskt språk, då det har mer gemensamt med danska och svenska än t ex isländska.

Fornbjarmländska

tidig (900-1100)
sen (1100-1350)
Medelbjarmländska

tidig (1300-1450)
sen (1450-1600)
Nybjarmländska

tidig (1600-1850)
sen (1800-)

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

FORNBJARMLÄNDSKA
(ca. 900-1350)
Den äldre fornbjarmländskan (ca. 900-1100) var språket i princip detsamma som fornnordiskan, med några få förändringar i vokalsystemet. Framförallt försvann de nasala vokalerna någon gång innan 1100-talet, antagligen ungefär 1050. Nya nasala vokaler uppstod senare, innan sekvenserna /mb nd ng/. Detta är dock en senare innovation som inte tros ha kommit till förrän det tidiga 1200-talet, med andra ord under den yngre fornbjarmländskans tiden. För det mesta följde fornbjarmländskan de typiska östnordiska förändringarna. Diftongerna /æi̯/ och /øy̯/ blev /eː/ och /øː/ relativt tidigt i fornbjarmländskan, men /ɑu̯/ behölls. /æ/ slogs ihop med /e/.

Någonstans mellan 11- och 1300-talet blev sekvenserna /sj kj gj/ → /ɕ t͡ɕ d͡ʑ/. <ʀ> behölls för det mesta. Sekvensen <hv> blev [xv] när /w/ blev /v/. Under 1300-talet dök en svarabhaktivokal upp i formen av [ə] framför de stavelsebärande konsonanterna /r/, /l/ och /n/. Sekvensen /hl/ behölls sporadiskt som /gl/, t ex: glaupa från hlaupa.

FONOLOGI
Fornbjarmländskan skrevs med två olika skriftsystem under sin 450-år långa historia. Under den äldre perioden (ca. 900-1100) användes runor, specifikt den yngre futharken; under den yngre perioden (ca. 1100-1350) användes det kyrilliska alfabetet—mest av lärda män och präster.

Vokalsystemet
Jag kommer att skilja på två vokalsystem, ett tryckstarkt och ett trycksvagt. Det tryckstarka vokalsystemet innehöll både monoftonger och diftonger (endast en av de fornnordiska diftongerna överlevde i fornbjarmländskan). Det trycksvaga systemet innehöll endast monoftonger. De tryckstarka vokalerna stod i stavelser som har tryck (både primärt och sekundärt), medan de trycksvaga vokalerna stod i stavelser utan tryck.

Tryckstarka vokaler
Yngre fornbjarmländskan (ca. 1100-1350) hade 15 tryckstarka vokaler, som visas nedanför.

1Notera att <æ> och <œ> är långa vokaler /æː/ och /øː/, trots bristen på accent. Notera även att <a> och <á> är bakre, med andre ord /ɑ/ respektive /ɑː/.

Diftonger
Den enda diftongen som överlevde i fornbjarmländskan var au; ei och øy slogs ihop med é och œ.

Trycksvaga vokaler
Om man inte räknar med svarabhaktivokalen e, fanns det endast tre trycksvaga vokaler i fornbjarmländskan, representerade av i, u och a. Antagligen uttalades dessa: [ɪ], [ʊ] och [a].

Konsonantsystemet
Vi räknar med att fornbjarmländskan hade 20 konsonant (24 om man räknar med allofonerna).

1sj, kj, gj och ʀ uttalades som /ɕ/, /t͡ɕ/, /d͡ʑ/ och /rʲ/.

Allofoner
Det är mycket möjligt att k och g ofta uttalades [kʲ] och [gʲ] framför främre vokaler, men det kan vi inte veta. Detsamma gäller /h/ och /j/, som mycket väl kan ha haft uttalen [ç] respektive [ʝ] framför främre vokaler.
g - Uttalades som [g] i början på ord; som [k] framför /t/, /s/ och andra obetonade konsonanter, och som [ɣ] i en betonad omgivning samt i slutet av ord.

galinn - [ˈgɑlinː]
saga - [ˈsɑɣɑ]

f - Uttalades som [f] i början på ord, och som [v] i en betonad omgivning samt i slutet av ord.

faðir - [ˈfɑðir]
haf - [ˈhɑf]

þ - Uttalades som [θ] i början på ord, och som [ð] i en betonad omgivning samt i slutet av ord. [ð] kommer att skrivas ð.

þá - [ˈθɑː]
móðir - [ˈmoːðir]

h - Uttalades som [x] framför /v/, annars som [h].

hafa - [ˈhɑfɑ]
hvíteʀ - [ˈxviːtərʲ]

n - Uttalades som [ŋ] framför /k/ och /g/, annars som [n].

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Ja!
Är detta en invit?
Det är ändå innehållet som räknas!

Jag gillar flaggan! Färgschemat ger mig känslan av ett ryskt minoritetsfolk med nyskapad flagga på 90-talet typ

Hur kommer det sig att de började kalla sig själva för ett gudanamn sådär? Verkar lite suspekt imo
Helt rimligt, om man bara justerar historien så att ett sånt befolkningsunderlag finns.
Varifrån?

Oftast?

Någon särskild anledning till att du delar upp 2-1-2?

I övrigt, fin början, men jag vill ha lite mer kött på benen! Vad är det för folk som talar detta? Är de del av Ryssland? Egen stat?

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Bra och realistiskt.

Så även detta.

Med tanke på geografisk isolering ser jag inga problem med det här heller.

Du syftar på ljudet eller?

Framför stavelsebärande (syllabiska) konsonanter m.a.o?

Var förekom detta?

Inte helt östnordiskt, men coolt

Kanske bara är jag, men tycker du inte att området är lite litet?

Rimligt och inte för drastiskt

Tycker jag inte behövs, det är ju bara att notera det som allofon av /h/ framför /v/.

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Om du känner för det så .




Haha, tackar. Jo, någon gång under 1900-talet kommer den nog skapas. Måste bara lösa lite historiska grejer innan jag kan bestämma mig.


Jag håller med dig där, jag råkade bara gillade "ejerska" som namn. Antingen byter jag ut det senare eller så kopplar jag det till nåt annat .

Ja, man vill ju inte överdriva -- iaf inte jag.

Östra Sverige lär det väl bli. Har inte riktigt bestämt mig. Nu ger du mig lite jobb att göra . Tidigare har jag använt "birka" osv som utgångspunkt.


Borde kanske omformulera det där lite.


Inte direkt. Uppdelning kommer nog ändras när jag börjar skriva lite om historian.

[quote="Aszev"I övrigt, fin början, men jag vill ha lite mer kött på benen! Vad är det för folk som talar detta? Är de del av Ryssland? Egen stat?[/quote]
Mer kött är på gång! Jag måste fortfarande skissa upp verben osv innan jag kan bidra med smaskiga rätter . Jag skulle vilja ge dem en egen stat, men det beror helt och hållet på om jag skulle kunna skriva in det på ett snyggt sätt.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Japp.


Ja, precis. För att sno ditt exempel:
fiskʀ
fiskeʀ


Jag vet inte riktigt. Jag vill helt enkelt ha <arn> för <örn> . Kanske onödigt att påpeka?


Nej, kanske inte. Dock roligar än att säga hej då till /hl/ helt . Existerar det inte i nån dialekt? Jag har för mig att jag har sett det nånstans... hmm.


Äh, ja, det kan det nog mycket väl vara. Jag ska fundera på att sträcka ut det lite mer .


Okej & okej . Tack så mycket för kommentarerna. Tror att jag ska sitta uppe ett tag till och tänka på dina förslag.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Det var där jag fick idén om /gl/ ifrån .

Vad tycker du om det här istället? Hade tänkt spara dialekter tills medelejerskan, men vad fan:

Jag vet att jag vill ha dem i det röda området, men det kanske borde finnas mindre grupper också (rosa och lila)?

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Det låter som att du vill eliminera o-svans helt och hållet egentligen. Du förvirrade mig bara med dina <>

Sträck ut området ännu mer tycker jag. På den här tiden kan man gott höfta till lite mer. Sedan när politiska etablissemang börjar göra sig mer gällande kan de ju begränsa sig.

Alright, ja men som sagt gillar jag din idé för /hl/.

Så, om de kom från östra Sverige.. rimligtvis Svealand/Uppland nånstans. Du skulle kunna använda dig av källor som Bjarmland, Svitjod, Svea, Rus, Gårda för namnet. Inte för att ejerska inte funkar, men imho borde du ha ett annat ursprung än guden

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Ja, precis. Ursäkta besväret ;P.


Det har du rätt i. De kanske visar sig vara snälla mot Novgorod-borna som kommer dit nån gång under 1100-talet .


Då är vi två .

Ja, Svealand/Uppland lär vara det troligaste. Hmm, ja. Jag ska fundera på det. Ruska använde jag ett tag tidigare, men jag fastnade aldrig för det .

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Vad sägs om bjarmländska?

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Ja, det funkar ju iaf tillsvidare, så jag kör på det . Ska uppdatera tråden nu och sen gröta vidare med grammatiken. Vet inte om jag pallar dela med mig av böjningsmönsterna, men jag ska försöka fixa lite exempel-meningar snart. Typ fejkade "runristningar".


Du kan gärna få kladda på den här med ditt förslag, om du har nåt .
(Ignorera texten, ska fixa den senare)

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Jag har uppdaterat, fyllt ut och städat upp mina öppningsposter.

Morfologi
Fornbjarmländskans böjningsmönster var i princip desamma som fornnordiskans, dock slogs ia- stammar ihop med vanliga a- stammar och jô-, iô-- och vô- stammar slogs ihop med ô-stammar. s-genitiv blev allt vanligare under den äldre perioden, men ändelsen -aʀ stod fortfarande starkt kvar.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Vad hände med flaggan?

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Jag testar en ny design. Gillar du den inte ? Jag har alltid gillat den här, men jag ville inte sno den .

Vill skriva ett inlägg men jag kan inte komma på vad fan jag ska skriva om . Jag kanske borde posta ett språkligt exempel snart. En gammal runa kanske ?

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Jo den är fin, men jag tyckte den du hade var charmig

Förslag på vad du kan skriva om...hm... ljudförändringar? historia? grammatik? folket?

Förresten kallar du folket för bjarmer? Mitt förslag hade varit bjarmländare, så skulle bjarmer kunna syfta på de ursprungliga invånarna, som jag antar var nåt finskt-ugriskt folk.

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Hehe, okej. Kanske byter tillbaka senare.

Jo, men utan att bidra med böjningsmönster blir det ganska tomt . Aja, jag får försöka fixa nåt...

Hmm, det kan nog vara en bra idé faktiskt.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Jag tycker att man aldrig skall inleda med stor bokstav när man visar upp ord eller böjningar så här, så länge som icke stavningen kräver det (som tyska, som man bör göra det för), i och med att det är mycket lättare att visa när något skall vara stort, om man ej väntar sig det, eller tvärt om, om man håller sig enhetlig med det.

Kan rätt fått säga just nu. Det är isländska med -er i staden för -ur, och utan mysiga omljud. Inget fel med det.

TILLÄGG:
Nu såg jag frambörden av första ordet där! Spännande.

_________________
= | = | = | = | = | =
‹› · Ḿḿ Ńń Ĺĺ Śś Źź Ąą Ǫǫ Ųų Æ̨æ̨ Ǽǽ Œ̨œ̨ Œ́œ́ Ɣɣ Y̋y̋ Įį Şş Z̧z̧ θ
Āā Ēē Īī Ōō Ūū ↗ Ṭṭ C̣c̣ Łł Ḍḍ Ṣṣ Ẓẓ Ṇṇ Ŋŋ e˞ o˞ ʷ ʲ ʰ ə

Ja, kanske det. Inte för att det spelar så stor roll just nu, då jag ändå kommer ändra på inlägget snart . Måste planera vad jag vill skriva och hur jag vill formulera det.


Mjo, kanske, men det här är bara början trots allt. Dock finns det redan en hel del som skiljer språken åt.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |

Vill bara understryka att fornnordiska varianter på den här tiden inte ska va så annorlunda heller (som Skógvur också påpekade)

Fornjelskan är ju väldigt snarlik både fornsvenska och -isländska, som den också ska vara!

_________________
КЕРВЕНСКИЙ

Självklart, självklart. Sparar på de knäppa grejerna till medelbjarmländskan . Kommer nog inte vara lika galet som du har gjort det, dock . Äsch, jag satsar på att posta böjningarna. Har inte mycket annat att dela med mig av just nu ändå.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

| | | |