New CBB

Några vanliga substantiv:

gilb - "jordgubbe"
[kɪlβ]
sagder - "hallon"
[ˈsaɣðər]
hirbu - "krusbär"
[ˈɕɪrβʊ]
mulg - "människa"
[mʊlɣ]
sisag - "hink"
[ˈsizɐɣ]
maleb - "spade"
[ˈmæːləβ]
habdur - "kniv"
[haβðʊr]
mopli - "kråka"
[ˈmɔplɪ]
shinde - "skata"
[ˈʃɪnðə]
abask - "snigel"
[ˈæβask̚]
krobd - "daggmask"
['kʰrɔβð]
neod - "myra"
['neːɔð]
hurge - "skog"
[ɸʊrɣə]
jals - "moln"
[ʧals]
naba - "regn"
[næβa]
kail - "sol"
['kʰɑːɪl]
hupog - "språk"
[ɸʉːpɔɣ]

_________________
constructedlanguages.net

Hur står relationerna till mellan Jordgubbsland och Svartvinbärsbusken? Jag gillar svarta vinbär.

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Jag också. Jag ska presentera svartvinbärska ikväll/inatt.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

Det är lite ansträngt för tillfället. Svartvinbärsbusken har ju ingått en allians med Päronträdet, som i sin tur vill hämnas på Potatisåkern som tidigare hade brutit ett förbund man hade ingått med Blåbären nere vid Flottsundsviken, som ju i sin tur har länge har haft ett trassligt förhållande till Kantarellskogen, som ju åtminstone tidvis har varit i allians med Smultronbacken, som jag av tradition varit lite av konkurrenter till Jordgubbsland.

_________________
constructedlanguages.net

När vi ändå snackar om Svartvinbärsbusken så kan vi väl kolla lite på Rödavinbärsbusken också? De bröt ju av sig från Svartvinbärsbusken efter en kommunistisk revolution. Jag kan tänka mig att de inte är så goda vänner just nu. Det kommer väl inte bli stridigheter igen?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Jo, jag är rädd för det .

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

Hur går det för hjortronen då?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Har fan inte sett dem på ett tag. Man kanske borde ta en titt.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

De är ju nomader. De stannar ju fan aldrig på samma plats. Man borde vara orolig. Rödavinbärsbusken är ju inte den snällaste mot etniska minoriteter. Tror du hallonen eller björnbären skulle skydda dem?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Förresten så fick jag en jättebra idé för hjortronska. Till fonologin hämtade jag inspiration från navajo och australiensiska aboriginalspråk.
Jag tänker mig att språket skall vara polysyntetiskt också precis som eskimåspråken.

Vad tycks?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Det låter skitbra det .

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

Vill du se vad jag har hittills?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Äsch. Jag visar ändå.

Vokaler:
/a i o u a~ i~ o~ u~/ <a i o u ą į ǫ ų>
Längd är fonemisk och indikeras i skrift av att vokalerna dubblas.
Både orala och nasala diftonger är tillåtna. Alla diftonger är fallande. /a/ blir [@] i slutet av en diftong.

Det finns tre toner i hjortronska. Hög ton, hög fallande ton, och hög stegrande ton. Exempel görs med vokalen <a>.
Hög ton skrivs med akut accent <á> eller <áá>.
Hög fallande ton finns endast som lång och diftong och skrivs <áa>
Hög stegrande ton finns också bara som lång och diftong och skrivs <aá>


Konsonanter:

klusiler: /t d t` d` t`r\`) d`r\`) k g ?/ <t d ṭ ḍ tr dr k g '>
nasaler: /m m_0 n n_0 n` n`_0/ <m mh n nh ṇ ṇh>
approximanter: /r\ r\_0 r v\ v\_0 j j_0 h/ <r rh rr v vh j jh h>

<tr> och <dr> är mer som affrikator, men jag placerar dem hos klusilerna för enkelhetens skull.
Det samma gäller /r/ hos approximanterna trots att den egentligen är en tremulant.
I hjortronskan finns det inga labiala klusiler eller frikativor(trodde aldrig i mitt liv att jag skulle göra så här i en fonologi). /h/ räknas som approximant istället för frikativa.

Endonymen för hjortron är "jhótrąį" /j_0o_H.t`r\`)aI~/

Vad tycks?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Vi borde skapa en språkfamilj . Urspråket kallas urbärska.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

Men språken verkar ju så väldigt olika. Kan inte de bär och frukter och whatever som är besläktade vara i egna språkfamiljer? Hjortronska borde då vara besläktat med hallonska, blåhallonska, björnbärska och boysenbärska(är det någon skillnad mellan björnbär och boysenbär?)
Jordgubbska vore ju då besläktat med smultronska, svartvinbärska med rödavinbärska, vitvinbärska och krusbärska.

Vad tycks?

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Klart det kan finnas mer än en språkfamilj .

Och jag har ingen aning om det är någon skillnad mellan björnbär och boysenbär.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

Vitvinbärska borde nog vara en dialekt av rödavinbärska eftersom vita vinbär egentligen är röda vinbär utan röda pigment.

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Låter bra. Haha, man borde kanske börja skissa på det här. En urfamilj, alltså.

_________________
Proto-Hyảlim | Bjarmish

Ón gráti sem jett barn kvéner jag syggji jett lag um deiðan...
[oʊ̯n ˈgɾaːtɪ sɛmː jɛtː baɾn ˈkʰʋɛːnɛɾ jaː ˈsʏd͡ʑːɪ jɛtː laː ʊmː ˈdɛɪ̯an]

Vi har fullständigt tagit över Xings tråd, känner jag.

_________________
そうだ。死んでいる人も勃起することが出来る。
俺はその証だ。

Urbärska (rekonstruktion)

/pʼ tʼ kʼ/
/pʰ tʰ kʰ/
/p t k ʔ/

/s h/

/m n/

/r/
/l/

/j w/

/a e i o u/

/r̩ l̩ m̩ n̩ s̩/

(C)(r k m n s y w)V(V)(C)

Det rekonstruerade ur-order för "bär" är, enligt senaste forskningen, */pjaer/

_________________
constructedlanguages.net